Några rader om en gangsterfilm...

Det händer inte ofta att jag går på bio nuförtiden. När jag väl går, väljer jag något jag verkligen vill se. Något jag har sett fram emot en längre tid. Så var fallet igår då jag gick och såg Public Enemies med Johnny Depp i huvudrollen. Depp är alltid Depp och han bevisar återigen att han definitivt kan konsten att axla vilken roll som helst, här den ökände bankrånaren John Dillinger som härjade omkring under depressionsåren i Usa. Till och med Christian Bale (som jag för övrigt är sjukt trött på, hur många storfilmer får man egentligen vara med i under ett år?) imponerar och levererar en trovärdig tolkning av sin roll som den målmedvetne agenten som ständigt försöker finna nya vägar att fånga Dillinger.


Överlag blev jag faktiskt besviken på filmen, den kunde blivit så mycket mer om det bara varit en annan regissör. Visst fanns där en del höjdpunkter. Men trots duktiga skådespelare, hyfsad dialog och i vissa stunder snyggt foto, så räckte det inte riktigt till. Det gjordes ingen som helst djupdykning i Depps mystiska karaktär. Varför blev han den han blev? Hur kände han? Hur tänkte han? Det är inte alltid som det krävs bakgrund och förklaring till allt, men just i den här filmen blev det ett element som saknades. Filmen kändes också en smula meningslös, ett "jahapp",  fram till slutet där den lyftes betydligt.


Hur som helst diskuterades filmen livligt och ingående i bilen på väg hem, nästan varje scen lyftes fram och analyserades. Så en viss funktion fyllde filmen ändå.


Skrivkramp

Jag märker att så fort jag tar pauser från att skriva någonting, vad som helst, så har jag otroligt svårt att komma igång igen. Något så simpelt som att skriva en liten lapp blir plötsligt ett helt projekt. Det står verkligen still. Jag blir lite orolig inför den kommande hösten då det blir studier för min del. Hur skriver man en tenta nu igen? Och jag som inte gjort annat än att skrivit hemtentor de senaste tre åren.



Skriv mer. Läs mer. Öva mer.



J.I.M.P (Ja, lista nu ut vad det står för)

Jag hade egentligen tänkt skriva om helgen i Halmstad för några dagar sedan, men som vanligt så får jag aldrig ändan ur. Men nu när jag väl sitter framför datorn och skriver blir jag irriterad över att tydligen bara har det värdelösa programmet Wordpad att skriva i. Merde! Hur får jag tillbaka Microsoftword? Måste jag ladda ner det från la internet?

 

Hur som helst hade jag en väldigt rolig helg. Var ute och åt på fredagen, efter det hyrde vi vad som kan vara den bästa filmen som har skapats. Underbar. Vad filmen heter behåller vi för oss själva tror jag. På lördagen var vi på stan och kolla runt i affärer och fikade. Det ösregnade men var riktigt mysigt ändå. Bubbel och rosé inhandlades på systemet och sedan var vi good to go. Lördag kväll var hur skoj som helst. Fest hos Lina och efter det uteservering och drinkar. Och sist men inte minst blev det ett kärt återseende på Donken.


Jag blev en smula nostalgisk. Saknar mina tjejer. När ska ni flytta till Göteborg? Do it! Do it now!










Jaha, planerna var att lägga ut fler bilder, men det tog ju ett år per bild så det får räcka med de här.






Nya tag.

Dags för en uppryckning i bloggen nu. Har haft en alltför lång paus, men nu är tiden inne för att börja igen. Läste igenom några gamla inlägg för att försöka hitta inspiration och inte minst för att hitta tillbaka till min speciella och unika bloggstil. Hittade det här.

Jag är så jävla rolig.

RSS 2.0