Andrea D.

Idag hade jag en fotografering för ett behörighetskort till jobbet klockan halv tolv, och efter det skulle jag jobba fram till fyra, vilket innebar att jag hade sovmorgon fram till nio ungefär. (Mycket siffror nu). Den bussen jag hade planerat att ta skulle vara framme i god tid, så jag kände mig relativt lugn. När det är en kvart kvar till jag ska gå ser jag att håret inte är speciellt rent. Hmm... För att fräscha till det så kommer jag på den briljanta idén att skölja igenom håret och bara ha i lite balsam. Smart! 10 minuter kvar. Jag sminkar mig snabbt och ställer mig sedan och torkar håret. När det är klart upptäcker jag till min stora förskräckelse att det ser ut som om någon har kletat in smör i hårbotten på mig. Det ser alltså dubbelt så illa ut än innan. Hur fan kunde det bli så? Jahapp. Bara till att tvätta håret igen. Med schampo den här gången. Det rinner in vatten i mina ögon så den nypålagda mascaran kletar ihop sig till två fransar på vardera öga. 3 minuter kvar. Jag inser att det får helt enkelt bli nästa buss. Något senare springer (självklart fick bråttom igen) jag i isande kyla ner till busshållplatsen samtidigt som bussen kommer åkandes. Jag hinner med (!) Väl framme vid Sahlgrenska stressar jag som ett djur och hämtar blanketten jag måste ha med mig fotograferingen, får i sista sekund veta att det jävla stället har flyttat till en helt annan byggnad. Rusar iväg, luften är kall och min näsa rinner konstant av kylan, men kommer faktiskt bara 5 minuter för sent till min tid. Fan, gick ju bra det här! Men tre misslyckade kort senare säger fotografen medlidsamt: Jadu Andrea, det var väl bara detta kortet som egentligen går att använda? -Jo, det är väl det... mumlar jag och tittar på det nyuttryckta behörighetskortet. Blicken fastnar på näsan. Snorig och lysande illröd. Tack. 

Nu är det tydligen spikat och klart. Det ska komma en Sex And The City 2. Alla huvudpersonerna har skrivit på kontraktet och inspelningarna börjar redan i sommar.

Min reaktion: Tomhet.

Är jag ensam om att inte se fram emot det här?

Jag vet att det är konstigt eftersom jag är ett enormt fan av serien. Det vet ju ni som känner mig, jag har sett alla avsnitt mer än vad som klassas som normalt. Men filmen var en riktig besvikelse när jag såg den. Plastig, inställsam och jävligt ansträngd, är ord som dyker upp hos mig. Och vad var grejen med Charlottes skrik igenom hela filmen? Men kläderna var ju ganska fantastiska måste jag säga.

Men jag vet ju hur det kommer att bli. Självklart kommer jag att se den på bio.



Bild: google.com

Jag fick jobbet! Frågan är nu bara hur länge jag kommer att få stanna. Jag hoppas att jag får stanna åtminstone till sommaren, hösten spelar det ju ingen roll, då var det ändå tänkt att plugga. Jag får vänta och se helt enkelt, får reda på mer information när jag går dit på måndag. Och vilket jobb då? Det är på Sahlgrenska, inte så spännande kanske, men när man har sökt jobb några veckor nu och delat ut cv som en tok så är man inte så kräsen längre. Jobbet är liknande det jag gjort innan, fast på en helt annan avdelning, så lite nytt kommer det att kännas. Jag är bara glad över att få ett jobb, då jag tydligen inte klarar av att skapa struktur på mitt liv själv.

Jag kanske har fått jobb! De ringde idag men det är först imorgon får jag veta om jag får börja. Wiie! Efter att ha varit arbetsfri och nästintill pank i en hel jävla månad så känns detta otroligt bra. Och med jobb så kommer ju också den efterlängtade L Ö N E N. Och det, mina kära vänner, kommer inte att sitta fel. Jag har såklart redan börjat tänka på saker och ting man kan köpa för pengar. Inte vingar. Nej, nej , nej, utan skor, skor, skor! Senaste jag köpte skor var ett par flipflops i Australien, och det var i oktober. Så jag antar att ni kan förstå min längtan efter att konsumera.  

Dagens höjdpunkt:                                                                   Dagens lågpunkt:
Mylen has arrived in La Götet                                                 Jag är sjuk.

Lördag. af, von och Lite utanför (gick i kommunal skola) har värmning i en 2:a på Östermalm.

Frisyr: Nej.
Outfit: Måttbeställd skjorta från London, Acnejeans och Tod's. Eh, skoja, slitna Prada.
Klocka: Cartier (stålarmband), IWC Portugaise, Jaeger-LeCoultre
Attityd: Lämna spriten framme för efterfesten och skit i att ta med kavajen ut - den kommer man ändå supa bort!

Snart ska de dra ner till V, de har bord såklart, och af har fixat snygga Östra-tjejer till det. Det funkar ju inte att bara stå boysen! "NU KÖÖR VI! Ikväll ska vi örfila upp lågkonjuck... lågkonjen... äh, NU KÖÖR VI!", skriker en laddad von samtidigt som han vevar med båda armarna i soffan. Han påminner något om en packad Mr Darcy med helikopterkomplex.

Sen gör dom det. Kör, alltså. Hela natten. Sms från af, 2 nov 05.35: "Efterfest kom hit, ring!! Puss"

Återförening nr.2. Halmstad. 25år.  Singstar. Skönsång. Vin. Kråksång. Basröst. Videofilm. Morfars. Dans. Rosa drinkar. Mera dans. McDonalds. Bäddsoffa. Kärleks-sms. Smooties. Treo. Hejdå. Buss.